Miva är ett kommunalt bolag som är ansvariga för kommunalt vatten och avlopp (VA) i Örnsköldsviks kommun. Vi träffar John Staberg som är ansvarig för produktion- och rening av vatten på Miva för att få tips på vad privatpersoner kan göra för vattenkvaliteten och de konsekvenser det får om vi förgiftar vattnet.
– Det är ju egentligen fantastiskt att det vatten som finns i alla hem i staden och i våra reningsverk är samma vatten som T Rex, Stegosaurus och alla de andra dinosaurierna drack på sin tid. Den kvalitet som vårt vatten har idag beror på hur tidigare generationer har tagit hand om det, därför så borde vi ju inte vara sämre än att ta hand om vattnet åt nästa generation.

Läs mer om världens exklusivaste dryck!

Vi påverkar vattenkvaliteten mer än vi tror
John förklarar att privatpersoner faktiskt påverkar kvaliteten på avloppsvatten mer än många tror.
– Allt du spolar ned i toaletten påverkar möjligheten att rena avloppsvattnet. En av de största problemen är om läkemedel spolas ned i toaletten, de tar nämligen död på goda bakterier i reningsverket som hjälper oss att rensa och rena vatten. Dessutom åker läkemedelsrester ut i våra vattendrag och förgiftar fiskar som kan få sin reproduktiva förmåga förstörd, förklarar John.

Hjälps vi åt kan vi göra mycket för kretsloppet
Han berättar även att avloppsreningsverk inte är byggda för att kunna hantera miljögifter eller läkemedel. Överblivna läkemedel ska istället lämnas in till apotek och överbliven målarfärg, lösningsmedel och andra kemikalier ska lämnas in till en återvinningscentral.

– Ett annat viktigt område är plaster som en del tyvärr spolar ned i toaletten, det gäller allt från kondomer, plastpåsar till hårdplast. Förutom att plasten kan fastna i våra pumpar i avloppsreningsverket så bryts de ned och bildar mikroplaster som hamnar i våra sjöar, hav och tas upp av fiskar. Vi vet ännu inte konsekvenserna av att mikroplaster kommer in i näringskedjan, men precis som med alla potentiella miljögifter är det bäst att ta det säkra före det osäkra. Varje år är det faktiskt cirka 70 ton skräp som fastnar i rensgaller på våra reningsverk. Här kan alla i Örnsköldsviks kommun göra sin del, i toaletten ska bara kiss, bajs och toalettpapper spolas ned, säger John.

Vill du veta mer om hur vi jobbar med vatten och avlopp i Örnsköldsvik – läs här!

Inget annat papper än toapapper i toaletten
Ett annan utmaning för reningsverken är att många inte förstått skillnaden mellan olika papperstyper förklarar John. Servetter, hushållspapper och pappershanddukar är gjorda av ett mer våtstarkt papper som inte löser upp sig lika snabbt som toapapper.
– Denna typ av grövre papper är förödande för våra pumpar och kan sätta stopp i ledningsnätet så att vi får översvämningar. Så därför är det viktigt att vi alla hjälps åt att komma ihåg att inte slänga andra papper än toapapper i toaletten, säger John.

22.000 prillor
Annat som är besvärligt att hantera är snus och cigaretter som innehåller gifter. Varje år spolas det ned 22.000 snusprillor i toaletter i Örnsköldsviks kommun berättar John. Även om varje snusprilla inte innehåller så mycket kadmium blir det tack vare mängden snus ett stort problem. Vad gäller dricksvattnet finns det också mycket som vi som privatpersoner kan göra.

– En av de viktigaste sakerna är att tänka på att inte överdosera tvättmedel när du tvättar. I vår kommun är vattnet mjukt vilket innebär att du kan tvätta och diska med den lägsta rekommenderade doseringen då tvätt- och diskmedel löddrar lätt. En annan viktig sak är att ta hand om överblivet fett från matlagning och inte spola ned det i avloppet då det orsakar stopp. Sug istället upp fett i stekpannan med hushållspapper och släng i matavfallspåsen eller bland övrigt restavfall. Stora ansamlingar av fett i ledningsnäten kan dessutom till slut orsaka stopp. Tänk även på att inte tvätta penslar direkt under kranen utan gör det i en bunke. Därefter kan du samla in allt och lämna som miljöfarligt avfall på en återvinningscentral förklarar John.

Fler tips för ett renare vatten!

Vattnets kretslopp är ett gemensamt ansvar
Avslutningsvis berättar John Staberg på Miva att vi tillsammans som ett samhälle kan göra stor skillnad om vi hjälps åt att ta hand om vårt vatten.
– Alla gifter, plaster och fetter som vi spolar ned i avlopp och kranen påverkar vår egen närmiljö, vår natur och alla framtida generationers möjlighet till friskt vatten. Vattnets kretslopp är ett gemensamt ansvar där vi alla på ett enkelt sätt kan bidra med vår del avslutar John.