– Det är viktigt att tjejer är snälla mot sig själva och stöttar varandra. Jag ville inspirera dem genom att ordna intressanta aktiviteter, bjuda in olika gäster eller bara stärka gruppkänslan genom att fika, prata och titta på film, berättar Nilla.

Under tre år träffades tjejerna i årskurs 7–9 en gång i veckan på ungdomsgården i Bräcke Folkets hus. Det var en grupp med i genomsnitt tio tjejer varje gång. Efter en tid kunde Nilla se att gruppen blivit tajtare och att de som tidigare varit blyga kom fram mer.

– Det kan vara lättare att stärka självkänslan i grupp. Tjejerna kände sig trygga med att ”det som sägs här stannar här”. Att växa upp i en liten ort är både positivt och negativt, alla vet vad alla gör samtidigt som det är enklare att upptäcka när någon mår dåligt, eller gjort något dumt.

Nilla utgick ifrån vad de själva ville göra och bjöd till exempel in personer som föreläste om självkänsla och missbruk, de målade med en konstnär och fick besök av en hudterapeut. De körde även grävare, provade på yoga, självförsvar – och anordnade en sommarfest med disco och dansuppvisning.

– Sommarfesten var öppen för alla i Bräcke, men tjejerna fick äta middag tillsammans med artisterna, bland annat Shirley Clamp som deltog ideellt.

Se också: Vad tycker du är viktigt för länet?

Nilla, som bott i Bräcke i 22 år, är en eldsjäl i bygden. När hon fick idén till projektet Tjej, satte hon sig ner och formulerade vad hon ville göra och hur. Genom sitt breda kontaktnät fick hon snabbt respons från bland annat kommunen, och Studieförbundet Vuxenskolan som gick in som projektägare.

– Företagarna i Bräcke ville också vara med att stötta. Coop stod för allt fika och Rädda Barnen hade bössor ute på byn och samlade in pengar till vår verksamhet. Jag gjorde foldrar och tröjor och lyckades få bra priser och sponsring från olika leverantörer, säger Nilla.

Och det var tack vare sitt stora engagemang och sitt brinnande intresse för tonårstjejerna som hon 2014 fick Länsförsäkringar Jämtlands ungdomsledarstipendium.

– Jag blev väldigt glad, det var en stor bekräftelse på att det som först bara var en idé ledde till något som känns viktigt för fler än mig. När jag fick brevet trodde jag att det var en räkning som kommit fel, skrattar Nilla.

Projektet är nu avslutat och har fått stor uppskattning från tjejerna, som alla ville fortsätta att träffas.

– En av tjejerna som är 16 år ville driva projektet vidare. Men det behövs fler vuxna som engagerar sig, konstaterar Nilla som nu planerar att studera på högskolan i Luleå efter nio år som egen företagare.