– Förut hade jag ibland dåligt samvete som förälder, tiden räckte inte till och så växte tankarna på allt jag borde gjort mer av, så som lekt, sjungit eller läst, berättar Caroline Olsson.

På Lugna gatan i Andersberg ligger Harry Olsson Löthman och sover. Hans föräldrar har precis gått klart föräldrakursen Trygghetscirkeln som Svenska kyrkan i Gävle ger gratis till alla. I köket fixar pappa Johan Larsson Löthman i ordning tekoppar samtidigt som paret reflekterar över redskapen de fått för att hantera och sortera sina känslor som föräldrar.

– Jag är så himla glad att vi gick kursen så tidigt, den var så mycket bättre än föräldraträffarna på BVC, säger Caroline och fortsätter:
– Som sagt, det har aldrig funnits någon oro att jag inte skulle knyta an till mitt barn, men att få verktyg och sätta ord på känslor har varit så bra.

Annonser om Trygghetscirkeln sitter uppe lite varstans i Gävle, men Caroline blev introducerad först när BVC-sköterskan gjorde hembesök och pratade varmt om kursen. Barnen är inte med under kurstillfällena vilket uppskattades mycket av deltagarna då de kunde fokusera hundra procent. Familjerådgivaren Per Götberg från Svenska kyrkan i Gävle förstår att det kan finnas svårigheter med barnvakt om båda föräldrarna vill gå kursen, därför har man tre kurser vid olika tider igång på olika platser. Tomaskyrkan, Kyrkans Hus eller Björsjökyrkan är öppna, för att så många som möjligt ska kunna gå kursen.

Utan att vara superinsatt i kursens innehåll ringde Caroline upp Per Götberg och anmälde sig och sambon till föräldrakursen Trygghetscirkeln.
– Till Johan sa jag, det här kör vi på!

Workshop i föräldraskap
– Jag ser det mer som att det var åtta workshops i föräldraskap och anknytningsteori, berättar Johan.

Träffarna började med att kursledaren visade en tydlig kort film om en familjesituation och den låg sedan som underlag för diskussion och reflektion. Paret vittnar om svårigheten att hitta rätt tankeverktyg för att sätta ord på sitt beteende. I gruppen som paret ingick i fick man snabbt förtroende för varandra och platsen upplevdes trygg.

– När man reflekterar över sina egna beteendemönster behöver man vara på en trygg plats, berättar Johan.
Just den här kursen hölls i kyrkans regi, men paret är rörande överens om att för deras del kunde den ha hållits i vilken regi eller lokal som helst.

Familjens guldklimp och släktens första barnbarn Harry är inte döpt och paret är inte kristna. Johan misstänker att kursen hålls i kyrkans lokaler skrämmer bort människor som annars skulle ha uppskattat den.
– Att kyrkan står som avsändare betyder inte att den här kursen i anknytningsteori har med gud att göra, berättar Johan.
– Barn gråter inte för att jävlas, de tycker inte att det är roligt. Som förälder försöker jag lära mig signalerna, är det trötthet, hunger eller närhet? säger Caroline.

Paret sitter runt det vita matbordet och dricker te, en nyvaken och mycket nöjd Harry sitter i sin mammas knä.
– Efter första träffen kände vi oss fullärda, jag tänkte ”alltså vad ska vi prata om de andra sju gångerna”, skrattar Johan.

Så här efteråt är de glada att de hade fel och de erkänner att det dagligen dyker upp situationer där de har användning av tankesätt de lärt sig under kursen.
– Barn gråter inte för att jävlas, de tycker inte att det är roligt. Som förälder försöker jag lära mig signalerna, är det trötthet, hunger eller närhet? berättar Caroline

Större starkare klokare
Bredvid Johans tekopp ligger lite kursmaterial. Högst upp på pappret står det Trygghetscirkeln under finns en tecknad bild på ett par utsträckta händer, den trygga föräldrabasen som tar hand om barnet och tillgodoser dess behov. En famn att lämna för att utforska samt en famn som alltid välkomnar barnet tillbaka. Längst ner på pappret står det, du som vårdnadshavare alltid är större, starkare, klockare och snäll. När det går följer du ditt barns behov och när det krävs tar du ansvar och bestämmer.

Nu pratar paret i termer som ”Harry har lite svårt att sortera sina känslor nu” säger de när de hjälper sitt barn att sätta ord på sina behov och känslor, och insikten om att Trygghetscirkeln gäller verkligen för hela livet. Jag jobbar som lärare och kommer ha stor användning av mina kunskaper från kursen även i mitt yrke, berättar Caroline och tillägger:
– Nu har jag lärt mig att livet går i cirklar och att vi alltid är trygghetspunkten i våra barns liv. Att vi ska uppmuntra dem till att upptäcka världen och att de alltid är välkomna tillbaka för att fylla på med trygghet och energi.

Caroline sätter ner sonen på golvet och han kryper genast bort mot leksakerna.
– Det är aldrig för sent eller för tidigt att gå Trygghetscirkeln, uppmanar Caroline och fortsätter:
– Gå dit med öppet sinne och prova, kursen handlar inte om Jesus och det ligger ingen bibel på bordet, skrattar hon och avslutar:
– Nu hoppas vi på en fortsättningskurs!