– Från Kramfors kommun räknar vi med att vår egen insats på 10,3 miljoner kronor i projektet kommer att generera minst lika mycket tillbaka, både via kommande driftsbolag men även genom alla kringeffekter som inflyttare, nya arbetstillfällen, ökade skatteintäkter och omsättning hos företagen i området, fortsätter Susanne Königson.

Föreningen Docksta BTK,  den sista ägaren av den förra anläggningen, valde att stänga den gamla linbanan 2018. Reglerna för liftanläggningar hade successivt förändrats och DBTK hade inte ork och kraft att hålla i det aktiva säkerhetsarbetet och göra den dokumentation som krävdes för att driva en liftanläggning. Liftanläggningen var också i behov av ett rejält underhåll.

Kramfors kommun bildade då en arbetsgrupp tillsammans med DBTK, Höga Kusten Destinationsutveckling och det lokala näringslivet.
Under 2019 genomfördes en förstudie med syfte att utreda områdets utvecklingsmöjligheter i stort. Därefter lämnades en ansökan till Tillväxtverket i slutet av 2019 om ett genomförandeprojekt som skulle öka Höga Kustens attraktionskraft genom ny infrastruktur till Skulebergets topp.
Projektet beviljades 38 miljoner kronor.

Per–Erik Hamberg byggde den första linbanan – som senare kom att ägas i perioder av såväl Kramfors kommun som Docksta BTK.
Båttillverkaren Kalle Sundin, vd på anrika N Sundin Docksta Båtvarv, var också vara med på satsningen och tillverkade linbanans stålkonstruktioner medan stolar, linfästen med mera togs ifrån Schweiz. Ingenjörsfirman Sven Carlsson i Falun stod för kunskap om linbanebygge och 1965 hade de båda entusiasterna och entreprenörerna i Docksta fått linbanan på plats – helt med egen finansiering.

Även den nya linbanan har tillkommit mycket tack vare lokala insatser. Huvudentreprenören MND Sverige AB har använts sig av flera underentreprenörer från bygden. Platschef med ansvar för att riva den gamla anläggningen och få den nya på plats, har varit Vibyggeråbon Jonas Hörnfeldt.
– Allt har gått väldigt smidigt och samarbetet mellan alla parter har varit gott. För att vara ett så stort och komplext projekt är jag imponerad över hur bra allting fungerat, säger Patrik Asplund, fritidschef på Kramfors kommun.

Redan när den första liftanläggningen byggdes i mitten av 1960–talet var det ett stort projekt. Länsstyrelsen Västernorrland gick i nästa skede in med 3 295 500 kronor, som sitt första bidrag till ett turistprojekt dittills, i syfte att utveckla och stärka anläggningen med slalombacke, toppstuga och att fördubbla liftkapaciteten. Av den summan bestod 333 000 kronor av lån och bidrag till anläggningens ägare som investerades i byggnader, parkeringsplatser, maskiner och inventarier.

I en tidningsartikel från den tiden går att läsa:
”Skuleliften betecknas vara av den art som den moderna fritidsplaneringen inriktar sig på. Det är ett mångsidigt projekt, som tillfredsställer sportutövarens behov under både sommar och vinter. Det finns ingen annan liftanläggning i hela landet, som är så lättillgänglig och som ger en sådan naturupplevelse. Liften har ett stort regionalt underlag i Örnsköldsvik och Kramfors. Dessutom drar turistströmmen förbi.”
2021 är det mesta sig likt,  förutom att Vibyggerå numera är en del av både ett världsarv och en destination, som båda har namnet Höga Kusten och som lockar allt fler besökare för varje år.

Många aktörer har varit måna om få till en lösning på infrastrukturen. Inte minst de företagare som verkar i anslutning till berget. Men även ortens övriga näringsliv som drar nytta av tillströmningen av besökare, framför allt sommartid. Malin Svanholm (S) är kommunalråd i Kramfors kommun och framhåller det samarbete som finns kring hela projektet med linbanan. Både lokalt och regionalt.
– Det är så många krafter som samverkar. Alla som finansierar projektet, företag, ortsbor. Det finns en energi hos alla och en framtidstro som både inspirerar och gör mig varm i hjärtat. Skulebergets linbana kommer att få stora, positiva effekter både för Kramfors kommun och Höga Kusten i stort, säger Malin.