I budgeten för 2011 belades skolnämnden med ett sparbeting om tio procent. Året därpå skulle det sparas ytterligare tre procent. Därifrån har kostnaderna överstigit budgetramen – varje år.
– I ett läge där man inom rikspolitiken pratar om att värna skola, vård och omsorg gör Hedemora kommun tvärtom. Det är framför allt det vi är så förbannade på, säger Allan Mattsson, och fortsätter:
– Vi har en skollag att följa, oavsett vilken ram skolan får. Därutöver finns både nationella och lokala mål för skolverksamheten. Men när kommunen nu pratar om att spara ytterligare pengar inom skolan kommer vi bryta mot både skollagen samt de nationella och lokala målen.

Vi ser det som en väldigt bra investering i att satsa på barn

Varje kommun får in sina pengar genom skatter och statsbidrag. Därefter ska pengarna fördelas inom de olika förvaltningarna.
I Hedemora är det vård- och omsorg, socialförvaltningen, skolan, miljö- och bygg samt kommunstyrelseförvaltningen som ska dela på pengarna.
– Vi har i alla år haft mer pengar till skolan än majoriteten, men alltid blivit nedröstade, säger Allan Mattsson.

Han upplever dock att debattmöjligheten finns inom kommunpolitiken.
– Vi får kämpa, men vi har fått skolförvaltningen att precisera var de tänker sig att spara och göra en risk- och konsekvensanalys utifrån detta. Resultatet är skrämmande, det är hög risk på alla punkter i analysen.
– Vad det handlar om är strax över 20 personer som måste sägas upp från skolan om budgetramen ska hålla, det är inte bara lärare utan även assistenter, måltidspersonal, bibliotekarietjänster och vaktmästare med mera.
– Det är helt fel väg att gå i ett läge där skolan behöver mer resurser. Vi anser att det är kris i skolan och att 2019 kan det bli katastrof om nya sparbeting kommer, rasar Allan Mattsson.

Läs mer: Plattform 2019 – Viktiga byggstenar

Att det blivit så menar han beror på att samtidigt som antalet barn och elever har ökat samtidigt som resurserna har minskat i skolan.
– Barnen får en sämre chans att klara skolan. I målen för skolan står det att man ska sträva efter att ha så få elever som möjligt per lärare, även riksdag och regering står bakom målen, men här i Hedemora blir det tvärtom. I nästa steg kommer det innebära att resultaten sjunker och våra barn får sämre betyg, och det är barnens framtid det gäller. De ska så småningom konkurrera på en tuff arbetsmarknad och har du sämre betyg så har du sämre förutsättningar i konkurrensen, säger Allan Mattsson, med en bekymrad min.

Läs mer: Kommunlistan – ett tvärpolitiskt parti

Ytterligare ett moln på kommunlistans skolhimmel är konsekvenserna som blivit av flytten av högstadiet från Långshyttan till Hedemora.
– Det finns inget säkerhetstänk över huvud taget. Vi anser att man borde ta in en extra buss. Ända sedan flytten har barn fått stå i bussen eller sitta tre eller fyra på säten för två personer. Sitter man i bussen är det lag på att man måste vara bältad men det finns inget som säger att man inte får stå. Vad händer om bussen kör i diket? undrar Allan Mattsson.

Så hur skulle det se ut om ni fick bestämma?
– Vi ser det som en väldigt bra investering i att satsa på barn. Vår egen framtid beror på att det finns välutbildade elever. Ett av våra mål är att flytta tillbaka högstadiet till Långshyttan för att avlasta skolorna i Hedemora som är överfulla. Det kommer innebära en ökad personaltäthet. Vi kommer inte att ge oss utan kämpa för och driva den frågan. Får vi mera mandat i valet ska vi se till att det blir ett sådant beslut.

Allan Mattsson ger exempel på Stureskolan som är byggd för 250 elever men har cirka 350 i dagsläget, och Vasaskolan som också är full.

Vad vill ni satsa mindre pengar på för att frigöra mer pengar till skolan och förverkliga era mål?
– Majoriteten satsar alltid mer på resultatet, det ska alltid finnas ett överskott på tio miljoner kronor. Jag kan ta åtta av dem och dela ut till skolorna. Kommunstyrelseförvaltningen har alltid gått skadeslös och aldrig behövt göra några besparingar. Besparingar ska inte göras på de mjuka värdena. Jag kan också tänka mig att de flesta hellre kör en dålig väg ett år till om de vet att pengarna går till skolan.

Allan Mattsson och Kommunlistan kämpar för en återgång till fler skolor på fler orter i kommunen på sikt.
– Det handlar om trygghet för eleverna men också för familjerna som bor utanför centralorten. Man vill ha skolan där man bor.

Läs mer: Kommunlistans historia