Från soptipp till återvinning
Mycket har hänt sedan tiden då sopor var något ohygieniskt man bara skulle bli av med. Från att det en gång var vanligt att gräva ner sitt avfall hemma på gården, till att vi började dumpa allt i en stor hög på en soptipp, har vi idag kommit långt när det gäller att ta hand om det vi får över i form av sopor.

–Våra sopor är inte avfall som man ska bli av med, utan resurser som ska återvinnas, säger Bengt Jonsved, miljö- och avfallshandläggare på Gästrike återvinnare.

Vi behöver sortera ännu bättre

Vid den senaste stora kontrollen upptäckte Gästrike återvinnare att hela 66 % av det vi kastar i soppåsen består av sådant som inte ska finnas där. En tredjedel är förpackningar, som ska sorteras ut och återvinnas. En tredjedel är matavfall, som istället ska slängas i den bruna papperspåsen. I Gästrikland är nog de flesta redan bekanta med den där bruna papperspåsen för matavfall. Men alla känner kanske inte till att matresterna nu alltså omvandlas till biogas i en helt ny anläggning i Forsbacka.

–Anläggningen är redan igång, så utöver biogödsel producerar vi nu även biogas av matavfallet från Ockelbo, Gävle, Hofors, Sandviken och Älvkarleby, säger Bengt Jonsved.

Sorteringshjälp: Här får du hjälp att veta vart soporna hör hemma

Matavfall – en viktig resurs
Med den nya anläggningen kan Gästrike återvinnare nu alltså få ut ännu mer nytta av våra gurksnuttar, potatisskal och andra matrester.

Matavfall är en viktig resurs när det återvinns på rätt sätt. Genom vår nya biogasanläggning kan vi nu få ut ännu större miljönytta av matavfallet vi samlar in, säger Bengt Jonsved.

Minimera avfallet
Även om det finns en stor miljövinst i att matavfallet nu kan återvinnas ännu mereffektivt, så påpekar Bengt Jonsved att det viktigaste är att minimera avfallet från början.

– Det är förstås väldigt bra att vi kan utvinna ännu mer ur matavfallet genom att producera biogas. Men jag vill poängtera att det viktigaste är att minimera matavfallet från första början, säger Bengt Jonsved. Han förtydligar: – Att minimera mängden mat som kastas är en viktig insats man som privatperson kan göra för att minska miljöpåverkan.

Läs mer: Här hittar du all info om sortering och avfall i Gästrikland

Ingen plast i matavfallet
Det matavfall som ändå samlas in blir alltså till biogas och biogödsel. För att produktionen ska fungera optimalt får ingen plast finnas bland matavfallet. Dessvärre förekommer ändå en del plast i de bruna kärlen för matavfall. Anledningen är snarare slarv än okunskap, tror Bengt Jonsved.

– Det kan vara att man glömmer att ta bort plasten från gurksnutten, klistermärket från äppelskalet och så vidare. Det är lätt hänt, men också lätt att undvika bara man kommer ihåg att det inte ska finnas någon plast alls i matavfallet, säger Bengt Jonsved.

Ett annat problem är att hushåll som faktiskt sorterar sitt matavfall helt korrekt, ändå har plastpåsar i sina bruna kärl.

– Det handlar nog om att papperspåsen blivit blöt, då har man lagt papperspåsen i en plastpåse och sedan kastat det hela i det bruna kärlet. Det är inte bra, konstaterar Bengt Jonsved.

Problemet med blöta papperspåsar är dock enkelt att undvika. Genom att inte hälla blöta matrester i påsen och genom att byta påsen ofta undviker man bekymret med de blöta påsarna.

–Och om påsen ändå blir blöt någon gång, då är det bara att ta en till papperspåse runt innan man kastar matresterna, eller att lägga påsen i en hink på väg ut till soptunnan, tipsar Bengt Jonsved.

Tänk på det här när du sorterar ditt matavfall
Gör det enkelt för dig själv
– Ha smarta kärl för sorteringen i hemmet.
– Ha nya påsar nära till hands, det ska vara enkelt att byta påse i tid. Undvik kladd.
– Lägg papperspåsen i en hink på väg ut till soptunnan.
– Skölj av matresterna, ta upp de fasta matresterna med en vaskskrapa och lägg i papperspåsen.
– Lägg inte för blöt mat i papperspåsen.
– Lägg en tidning i botten på påsen för matavfall, den suger upp fukt.

Dåligt med utrymme hemma?
– Blanda glas, metall och förpackningar i samma kärl, skilj vid återvinningsstationen.

Se mer: Smarta kärl för sortering

Fakta
Ett kilo matavfall genererar biogas som tar en personbil ungefär två kilometer.
Matavfall från 3000 personer under ett år räcker för att kunna köra en buss ett helt år.
Av de sopor en genomsnittlig familj på fyra personer slänger är minst en påse i veckan rent matsvinn.
Källa: Gästrike återvinnare/Avfall Sverige