Tusentals nya naturhjältar utanför återvinningen – därför är bina så viktiga för miljön
Bikupan som stod utanför Gästrike återvinnares utfart kommer ge fler blommor och ökade skördar i en radie av tre km från bikupan.
30% av den mat vi äter har behövt pollinering för att växa. Bina är en av våra viktigaste pollinerare när de flyger från blomma till blomma i sin jakt på nektar. Men de pollinerande insekterna minskar alarmerande över hela världen. Under en period har det stått en bikupa på gräsytan bredvid utfarten från återvinningscentralen i Gävle. Den kommer ge fler blommor och ökade skördar i en radie av tre km från bikupan.
– Med bikupan ökar vi pollineringen och den biologiska mångfalden i vår egen närmiljö. Vi bidrar till flera globala mål och får möjlighet att sprida kunskap om och lyfta binas och pollineringens betydelse, berättar Malin Bäcklin, miljöpedagog på Gästrike återvinnare.
Bina utförde sitt uppdrag exemplariskt och under augusti gjordes den första ”skattningen” då den överflödiga honungen som bina tillverkat togs omhand. Förutom att vi får ta del av den goda honungen ska honungsburken hjälpa till i arbetet för att sprida kunskap om binas betydelse.
Bikupan bidrar till flera av våra globala mål
Bikupan med de pollinerande bina bidrar till flera av FN:s globala mål.. Bland andra ekosystem och biologisk mångfald (Nr 15), hållbar konsumtion och produktion (Nr 12) och hållbara städer och samhälle (Nr 11).
Biets uppdrag – en gratis ekosystemtjänst
Bina flyger till blommorna för att hämta nektar och pollen för att mata sina larver och för att göra ett förråd av mat till vintern. Medan de är i blomman sprider de pollen från en blomma till en annan. På det viset hjälper bina blommorna att bilda nya frukter och frön. Pollineringen som bina utför är en av alla de tjänster som naturen ger oss gratis, så kallade ekosystemtjänster. Förutom honungsbin finns det humlor, solitära bin, getingar och blomflugor m fl som också hjälper till med pollinering. De vilda pollinerarna är beroende av biologisk mångfald för att kunna fungera men de får det allt tuffare att hitta boplatser och mat. Något som till slut även påverkar oss människor.
Det här kan du göra:
- Sätt upp en fågelholk i din trädgård.
- Sätt upp ett insektshotell.
- Använd inget bekämpningsmedel när du odlar.
- Använd ekologiskt gödningsmedel.
- Plantera ett träd eller en buske.
- Bidra till att bevara utrotningshotade arter.
- Hjälp till att utrota invasiva arter såsom lupiner.
- Odla grödor på balkonger och i trädgårdar.
På Gästrike återvinnares hemsida kan du läsa mer om vad du kan göra för att skapa bra miljöer för vilda pollinatörer i din trädgård eller på din balkong.
Visste du att:
- I en bikupa bor 50 000-80 000 arbetsbin, 1000 drönare och en drottning.
- Drottningen kan lägga mellan 2000-3000 ägg per dygn.
- Ett bi tillverkar en tesked honung under sin livstid.
- När arbetsbina tycker att drottningen luktar illa/blivit gammal så kan de bestämma sig för att byta ut henne. Ett så kallat tyst byte sker i bikupan. Annars kan en drottning leva upp till 5 år men oftast byter en biodlare ut henne vid 2-3 års ålder för att inte riskera svärmning eller för att de ser att det läggs väldigt få ägg.
- Arbetsbina föder upp flera drottningar genom att mata dem med drottninggelé. Den första drottningen som kläcks går snabbt runt och biter ihjäl de andra drottningarna.
- Sommartid lever ett arbetsbi 5-6 veckor och de dör oftast på grund av att deras vingar är utslitna.
- Vissa växter kan höra honungsbin och producerar mer nektar när bina närmar sig.
- Honungsbin är sociala bin, vilket betyder att ett enskilt bi inte kan överleva utanför samhället, utan de behöver alla varandra för en gemensam överlevnad.
- På hösten sker den stora drönarslakten. Då drönare inte har en gadd att försvara sig med, blir de lätt stungna och utsläpade av arbetsbina när hösten kommer. Över vintern behövs inga drönare och vinterfodret som finns i bikupan är till för drottningen och arbetsbina.