Här rättar de till dina fel – för att hålla biogasproduktionen igång

Biogasanläggningen i Forsbacka utanför Gävle har kapacitet att ta emot 30 000 ton matavfall varje år. Enorma mängder avfall med andra ord. Tyvärr är det inte bara matrester och andra nedbrytbara material som kommer in till anläggningen. Stora mängder plast måste rensas bort varje dag för att inte riskera att störa anläggningen och försämra produktionen. Vi träffar en av medarbetarna på Ekogas AB i Forsbacka och får veta mer om problemen med plast i matavfallet.
— Det är tyvärr mycket plast som kommer in. Plasten stör produktionen och försämrar kvaliteten, så det här måste bli bättre, säger Andreas Dahlman.

Plast har upptäckts även den här gången. Andreas Dahlman och Robert Eriksson måste sortera manuellt innan lastmaskinen med specialskopa äntligen kan börja arbeta.

Under hösten 2017 invigdes biogasanläggningen i Forsbacka officiellt. Då hade biogasproduktionen redan varit igång i provdrift några månader. Med en helt ny anläggning var det förstås en del moment i produktionsflödet som behövde trimmas in. Men enligt Ekogas AB, som ägs av Gästrike återvinnare och Gävle energi och är det bolag som driver biogasanläggninen i Forsbacka, så fungerade anläggningen helt enligt plan och det var bara mindre justeringar som behövde göras. Så när det var dags för den officiella invigningen i september var det en fullt fungerande biogasanläggning som visades upp.

En liten del av all den plast som har sorterats ut.

Mängder av plast i matavfallet
På biogasanläggningen rullar produktionen på, men ett problem har visat sig bestå. Vi slänger alldeles för mycket plast bland matavfallet.

Hela dagarna kommer sopbilar från Gästrikland och Älvkarleby och tömmer matavfall i mottagningshallen i Forsbacka. Vid varje leverans måste personalen manuellt kontrollera avfallet och sortera bort plast.

— Vi kontrollerar allt som kommer in. Det är tyvärr mycket plast som följer med matavfallet och den måste vi sortera bort så gott det går. Även annat, som gymnastikskor, bestick och allt möjligt har vi hittat bland matavfallet, berättar Andreas Dahlman.

En tennisboll som någon kastat i matavfallet har följt med långt i processen.
Här hittas den efter 30 dagar i rötkammaren.

Många konstiga saker hamnar i matavfallet
Han berättar att de ibland blivit riktigt förvånade över vad som kommit in med matavfallet, han tar några exempel.
— Barnpool, morgonrockar, mattor och cykelslangar. Vi hittar allt möjligt och kastruller är inte ovanligt. Det ser vi några stycken av varje vecka.

Kanske folk är usla på att laga mat och blir förbannade och slänger hela kastrullen i matavfallet, man kan ju undra. I så fall har vi ganska många usla kockar här i området, säger han och skrattar.

Riskerar stoppa produktionen
Att vi inte ska slänga plast i matavfallet är egentligen självklart. Men det är kanske lätt att tänka att det inte kan spela så stor roll om det råkar följa med ett klistermärke från äpplet ner i papperspåsen. Men det spelar roll. De små plastbitarna kan faktiskt utgöra ett större problem än om någon slänger barnens trasiga pool i sin bruna soptunna.

Andreas Dahlman. Medarbetare i biogasanläggningen.

— De stora sakerna, som den där barnpoolen till exempel, den upptäcker vi sannolikt och kan plocka bort innan den mals ner till småbitar. Men de små plastbitarna som klisterlappar och annat, de är närmast omöjliga att rensa bort när de väl kommit in i processen.

Det gäller även plastpåsar. Plasten vi inte lyckas rensa ut följer med hela vägen och hamnar till slut på åkrarna som gödslas med vår biogödsel. Det är förstås inte bra, konstaterar Andreas.

Andreas skickar med en uppmaning till alla som sorterar sitt matavfall hemma:
— Fortsätt sortera! Se bara till att ingen plast kommer med i matavfallet.

Lär mer om hur matavfallet blir till biogas