Här berättar Lana Ramström på Ekogas AB hur det går till när matavfall från hela Gästrikland och Älvkarleby förvandlas till biogas och biogödsel. Välkommen att följa med in i den nya anläggningen i Forsbacka!
— Vi kan ta emot 30 000 ton matavfall och producera biogas som motsvarar 3,5 miljoner liter bensin per år, berättar Lana Ramström på Ekogas AB.

På senare år har det blivit vanligt att sortera ut matavfallet hemma och många känner säkert redan till att matavfallet, som tidigare blev kompost, nu omvandlas till både biogas och biogödsel. Här får du följa hela processen, från sophämtning till färdig biogas.

Det är en regnig och disig dag i Forsbacka. Ur något som ser ut som en stor utomhusbassäng stiger ånga upp som ur en gejser.

— Det där är vårt biofilter. All ventilationsluft filtreras genom flera kubikmeter med träflis innan den släpps ut igen. Det är ett naturligt sätt att ta bort lukt helt enkelt, förklarar vår guide
Lana Ramström medan vi går vidare mot mottagningshallen.

I mottagningshallen har en sopbil precis lämnat ett lass med matavfall som hämtats från hushåll i Gävle. En av medarbetarna har genast gjort en besiktning av avfallet. Främst är det plast som måste rensas ut. Plasten som inte sorteras bort följer med genom hela processen och kan i värsta fall stoppa hela anläggningen.

När en första rensning är gjord tar den stora lastmaskinen med specialskopa över. Matavfallet mals direkt i skopan och blandas med trädgårdsavfall, som kvistar och löv. Därefter går avfallet, som nu kallas biomassa, vidare till nästa steg i processen.

— Vi behöver hela tiden variera andelen trädgårdsavfall som blandas in. På så vis kan vi styra bland annat mängden kol i biomassan. Det är därför man inte får slänga trädgårdsavfall tillsammans med matavfall längre, berättar Lana Ramström.

Biomassan matas via ett stort rör in i rötkammaren, där en elmotor med enorm utväxling matar biomassan som en plugg genom kammaren. Därav namnet pluggflödesrötkammare. I rötkammaren ligger temperaturen på 52 grader och det tar omkring 30 dagar för biomassan att passera genom kammaren.
— Temperaturen och tiden gör att vi kan vara säkra på att inga skadliga bakterier finns kvar i den färdiga produkten, berättar Lana Ramström.

Rötkammaren i Forsbacka är stor. Faktum är att den är den största i sitt slag i hela världen. Kapaciteten ligger på 30 000 ton per år.

— Det här är en så kallad termofil pluggflödesrötkammare och det stämmer att det är den största av sitt slag, säger Lana Ramström.
I den övre delen av rötkammaren utvinns metangasen, den gas som ska bli till biogas. Från Rötkammaren pumpas gasen över till en kupolliknande byggnad som utgör gas- och biogödsellagret. Ur rötkammaren kommer också den processade massan som separeras.

— Den torra fraktionen går till mellanlagring medan den våta går till en sedimenteringsbassäng där sanden avskiljs, förklarar Lana Ramström.
Mellanlagringen sker i en stor hall och ännu en rensning av plast sker. Här skiljer man också ut grövre material som inte rötat färdigt och skickar tillbaka det in i rötkammaren igen. Det är
tydligt att inget får gå till spillo.

Slutprodukterna är alltså biogödsel i fast respektive flytande form samt biogas. Det sista steget innan den utvunna gasen blir till biogas är en process där gasen renas från koldioxid, det sker i en så kallad aminskrubber.
— Där renas gasen med hjälp av aminlösning till 97 % ren metangas och den får då användas som fordonsgas. Den renade gasen går till kompressorer som fyller gasen på stora tankar, berättar Lana Ramström.

Till slut komprimeras gasen till rätt tryck, innan den lastas på stora flak för transport till tankstationerna. Det närmaste tankstället finns faktiskt precis i anslutning till anläggningen i Forsbacka. Där står en sopbil och fyller tanken med nyproducerad och närproducerad biogas, innan den rullar vidare och samlar in ännu ett lass med potatisskal och brödkanter. Förhoppningsvis kommer den tillbaka välfylld och helt utan morgonrockar och gymnastikskor i lasten.