Så hittar ni rätt med familjens gemensamma ekonomi: ”Betyder inte att allt ska delas lika”

Nästan tre av tio svenskar har konflikter med sin partner om ekonomin, visar en undersökning från Swedbank och sparbankerna.
Men det finns sätt att undvika onödigt tjafs vid köksbordet.
– En gemensam ekonomi behöver inte innebära att båda går in med lika mycket, säger Madelén Falkenhäll på Swedbank.

Så hittar ni rätt med familjens gemensamma ekonomi: ”Betyder inte att allt ska delas lika”

Ni har flyttat ihop, kärleken spirar och ni är i färd med att bygga ert gemensamma liv.
Att då börja prata i termer av ”betalningsförmåga” och ”långsiktigt sparande” kanske inte känns särskilt lockande?
Men faktum är att det kan vara en mycket klok investering att göra just det.
För nära tre av tio svenskar uppger att de har konflikter med sin partner om ekonomin, enligt en undersökning från Swedbank och sparbankerna
Och det finns några handfasta tips som minskar risken för att ni också hamnar i den statistiken.
– Till att börja med är det bra att sätta sig ner och prata igenom hur man vill ha det. Vad som passar er, utifrån era förutsättningar, säger Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank.

Inte bara boendet och elräkningen
Nästan alla sammanboende har en gemensam ekonomi.
I Swedbank och sparbankernas undersökning uppger 47 procent att den är helt gemensam, medan 49 procent har delvis gemensam med viss separat ekonomi.
Madelén Falkenhäll rekommenderar att man bidrar till det gemensamma utifrån sina ekonomiska förutsättningar.
– En gemensam ekonomi behöver inte innebära att båda går in med lika mycket, utan att man gör det utifrån sin förmåga, säger hon.
En viktig parameter, som vissa missar, är att ta ett helhetsgrepp kring sin gemensamma ekonomi.
Det handlar inte bara om boendekostnaden och elräkningen. Det kan också vara bra att föra in det långsiktiga sparandet – och inte minst pensionen – i den gemensamma ekonomin.

”Oftast tjänar en person mer”
– Många har boendet som en gemensam kostnad. Men vi ser i våra undersökningar att det inte är lika vanligt att se sparande som något gemensamt.
Men det kan vara en god idé – av flera skäl.
– Oftast tjänar en person i hushållet mer än den andra. Och den som tjänar mindre är oftast den som tar mer av vabbandet, mer av föräldraledigheten och kanske jobbar deltid och därmed kanske missar karriärskliv som i sin tur ökar gapet i lönerna.
– Och i allt detta försvinner ju massvis av pensionsavsättning. Därför kan den som tjänar mer pensionsspara åt sin partner, i partnerns namn, säger Madelén Falkenhäll.

 

Hur länge behöver du behöver spara för att nå ditt mål? Räkna själv här!

”Allt behöver inte delas”
Att den med högst inkomst sparar åt partnern kan även visa sig vara viktigt ur en annan aspekt.
För även om inga par planerar att separera eller skilja sig, så kan man behöva planera sin ekonomi för att klara en ny livssituation. Det är viktigt att sätta sig in i vad som händer med tillgångar och ekonomin i en sådan situation. Det är skillnad på om man är gifta eller sambos.
– Om något skulle hända längre fram är det bra att ha papper på sådant som är värt mycket pengar. Det minskar också den eventuella risken för diskussioner kring det ekonomiska, säger Madelén Falkenhäll.
Men innebär då gemensam ekonomi att allt ska delas?
Nej, det tycker inte Madelén Falkenhäll.
– När allt annat är på plats, kan man ha resten av sin ekonomi separat. Då kan jag gå och köpa mig ett par skor, utan att det ska ”godkännas” av den andra.

 

Hur mycket behöver du spara för att få livet du drömmer om som pensionär? Gör din beräkning här!

Madelén Falkenhäll på Swedbank.

4 tips för er med gemensam ekonomi

* Prata igenom och kom överens om hur ni ska göra med er ekonomi.

* Ett alternativ kan vara att man betalar de gemensamma utgifterna i proportion till vad man tjänar, så att den som tjänar mer också betalar mer.

* Gör en budget och följ upp med jämna mellanrum för att se att ni följer er plan.

* Se även över avsättningar till pension som en del av er gemensamma ekonomi. Den som tjänar mer kan eventuellt sätta av pengar till den som tjänar mindre för att kompensera för lägre pension framöver.