Men sorgen är inte inkapslad, och möjlig att ”släppa ut” enbart under en enda helg om året. Sorgen är snarare högst påtaglig varje dag. I det läget både kan och vill Svenska kyrkan bidra med stöd och engagemang. Det sker bland annat i samtalsgrupper för personer som förlorat en anhörig.
– Där är sorgen i fokus. Det viktiga är att deltagarna får möjlighet att samtala med andra i samma situation. Det lindrar ofta känslan av ensamhet och är något deltagarna sätter värde på, säger Anna Maria Armö, präst i Svenska kyrkan Almby församling.

I kyrkor och på kyrkogårdar med gudstjänster och fackeltåg – så finns Svenska kyrkan i Örebro där för dig under allhelgonahelgen

Svenska kyrkan i Örebro erbjuder dessa grupper för människor i olika åldrar, från sexåringar via tonåringar och unga vuxna till äldre. Förra året startade samtalsgrupper för människor mitt i livet, med deltagare i åldern 30–50 år. Den var efterfrågad och har under hela året regelbundet återkommit med nya deltagare.

Fler typer av grupper växer fram. I vinter startar en sorgegrupp för personer som förlorat någon i suicid. Den vill bli en mötesplats med möjlighet att sätta ord på det allra svåraste och veta att man tas emot.
– Sorgen är inte en sjukdom utan en naturlig reaktion. Tiden och sammanhangen kan hjälpa oss att komma vidare, säger Anna Maria Armö.

Läs mer om Svenska kyrkans sorgegrupper för olika åldrar

Alla möter någon gång sorg och död. Plötsligt kan vi befinna oss intill någon som sörjer. Många känner sig då tafatta och osäkra på hur de ska bete sig. Prästen Anna Maria Armö har inte någon allmängiltig instruktionsbok med de rätta orden att säga i varje enskild situation, men hon kan utifrån sin erfarenhet ge några goda råd.
– Det viktiga är att vara en medmänniska som visar omsorg och förståelse för att vännen befinner sig i en livskris.

Så här är du som medlem i Svenska kyrkan med och gör skillnad

Här är Örebroprästen Anna Maria Armös fem bästa råd till dig som står bredvid någon som sörjer:

1. Våga finnas. Ta kontakt och var inte rädd för att prata om den som dött. Du gör inte den som sörjer mer ledsen för det. Det är betydligt vanligare att vänner inte vågar finnas där, eftersom situationen upplevs obehaglig och ovan när man inte vet hur man ska agera.
Ibland är ett sms enklaste sättet för kontakt, både att skicka och att svara på.

2. Lyssna mer – tala mindre. Låt den som nyss förlorat någon ge sin berättelse utan att du tar över och berättar om dina egna upplevelser.

3. Ta eget ansvar. Den som är i sorg förmår inte alltid ta initiativ till kontakt. Som god vän får i stället du ta ansvar för att höra av dig. En enkel promenad eller en fika kan vara viktigare än du anar. Om personen du vill stödja inte vill ha kontakt, så har du visat att du finns där. Återkom igen.

4. Praktisk hjälp. Underskatta inte värdet av hjälp med att handla, laga mat, hämta, skjutsa eller hjälpa till med andra praktiska saker.

5. Ha tålamod. Förr talades ofta om sorgeår, när alla högtider och minnesdagar passerats en gång. Sorg tar tid. Det går inte att bestämma hur lång tid som behövs. Livet blir sig inte likt bara för att det gått några månader. Glöm ”Nu har det gått så här länge – ryck upp dig”. Tyvärr vittnar många om att det blir ensamt och tyst efter ett tag.

Så kan du hjälpa en vän

Nu under allhelgonahelgen kommer tusentals människor i vår stad och vår bygd att besöka en kyrkogård eller en kyrka. Anna Maria vet att både avskedet vid en begravning och ljuständning vid en grav eller i en minneslund är viktiga.
– Allhelgona och de ritualer som vuxit fram runt helgen gör att vi påminns om alla minnen vi bär på och kan känna tacksamhet över det som varit. Det öppnar upp människor. Döden är en del av livsvillkoren och där vill vi i kyrkan förmedla ett hopp, säger Anna Maria Armö.

Här når du jourhavande präst via telefon, digitalt brev eller chatt

Det är bara några av de klimatinvesteringar som Örebro pastorat genomfört med målet att vara klimatneutrala senast 2030. Klimatneutralitet, eller netto noll klimatutsläpp, innebär att summan av de utsläpp som fortfarande finns kvar plus klimatkompenserande åtgärder ska vara noll. Ytterligare ett viktigt steg på vägen togs vid årsskiftet. Då övergick pastoratet till förnybar fjärrvärme.
– Vi har under en tid fört samtal med E.ON, som är vår fjärrvärmeleverantör, om Svenska kyrkans önskemål gällande åtgärder för klimatet. E.ON föreslog förnybar fjärrvärme, vilket vi tyckte var en bra lösning, säger Timmy Leijen, kyrkorådets ordförande.

Läs mer om E.ON:s förnybara fjärrvärme

Vi vill ta ansvar för både skapelsen och kommande generationer.

Timmy Leijen framhåller att det krävs mycket energi för att värma upp kyrkorna och tillhörande lokaler.
– Under 2020 genererade pastoratets fjärrvärmeförbrukning koldioxidutsläpp på totalt 240 ton. Men från och med 1 januari 2022 är läget annorlunda. Genom att aktivt välja förnybar fjärrvärme, sänker vi våra koldioxidutsläpp och minskar vårt klimatavtryck. Vi vill ta ansvar för både skapelsen och kommande generationer – och hoppas inspirera andra att göra detsamma.
– Därför slutar vi inte här, utan har mer på gång. Dit hör exempelvis laddstolpar för elbilar, fler solcellsanläggningar och förhoppningsvis även miljödiplomering av hela pastoratet.

Här kan du läsa mer om hur du kan engagera dig för klimatet tillsammans med Svenska kyrkan

E.ON har också egna, tuffa klimatmål.
– Absolut. Om Sverige ska nå klimatmålet att bli koldioxidneutralt till 2045 krävs att fler industrier, företag och hela fordonsbranschen ställer om från fossila bränslen. Därför har vi som mål att nå netto noll-utsläpp för hela E.ON:s verksamhet 2035, säger Sarah Ekerbring, kundansvarig på E.ON Energiinfrastruktur AB och fortsätter:
– Detta är en stor, men också spännande utmaning för oss i Örebro. Vi har redan tagit rejäla steg mot målet genom att fasa ut kol som bränsle. Under 2022–2023 kommer vår hetvattenpanna på Åbyverket och även vår anläggning i Hallsberg att konverteras från fossil olja till bioolja. Tillsammans med våra kunder driver vi energiomställningen!

Som medlem i Svenska kyrkan gör du skillnad på riktigt – läs mer här

Läs mer: När någon nära dör – stödgrupper för dig i sorg

Ja, en slags vardag har det blivit – men bara nästan. För längtan efter beröring, tröst och gemenskap är större än någonsin.
– Sorgen blir extra svår när vi inte får ta i varandra som vi brukade. En kram, eller bara en hand på någons arm, betyder så mycket i sorgearbetet. Därför är allhelgonahelgen så viktig i år. Människor har inte kunnat sörja eller bli tröstade som vanligt. Man kanske inte ens har kunnat vara med på begravningen, säger Sonya Wallentin och fortsätter:

Vi vet att behovet är stort och vi gör nu allt vi kan för att möta människor i kyrkor och på kyrkogårdar, på de sätt som går.

Läs mer: Allhelgonahelgen i Örebro pastorat – här kan du möta oss

I Längbro ställs det mäktiga traditionella fackeltåget in, likaså den vanligtvis välbesökta andakten i minneslunden. Men det saknas inte mötesplatser under lördagen: två gudstjänster, två extrainsatta musikstunder med ljuständning samt en andaktsstund.
– Dessutom kommer medarbetare från hela arbetslaget – präster, diakoner, vaktmästare med flera – att finns i kyrkan och på kyrkogården under dagen och kvällen. Vill någon samtala med oss, så finns vi där. Just samtalet är viktigare än någonsin, känns det som.

Läs mer: Coronaviruset – så finns kyrkan för dig

I hela Örebro pastorat görs särskilda ansträngningar inför årets allhelgonahelg. Det är alltifrån extrainsatta gudstjänster till familjegudstjänster med fokus på både vuxna och barn i sorg.
– Även i Längbro ska vi hålla en familjegudstjänst med frågor kring liv och död, ljus och hopp. Känslan av sorg och saknad är inte förbehållen vuxna. Det är en del av allas liv.

Här kan du få kontakt med jourhavande präst via telefon, digitalt brev eller chatt.

Kan det även finnas något lite positivt med covid-19? Sonya Wallentin tänker ett slag.
– Kanske att vi tvingats ta ett steg tillbaka och inse vad som verkligen betyder något för oss. För de allra flesta är det närhet och gemenskap. Att få det behovet tillfredsställt, har tvingat oss att vara kreativa och hitta nya möjligheter. Det finns något positivt i det och det känns bra när vi lyckas. När vi får till viktiga möten och samtal människor emellan, trots att vi lever i en pandemi.

Medlem i Svenska kyrkan? Här kan du läsa mer om hur du är med och välkomnar människor in i värmen.

Det kan kännas ensamt och trist när vänner och bekanta åkt iväg och de vanliga rutinerna och aktiviteterna har sommaruppehåll.
– Det som man är van att gå till, finns nu inte. Det är då vi kommer in i bilden, säger Moni Höglund.

”Populär oas”
Ett exempel är lättillgängliga och populära Café Nikolai i city, som har öppet nästan hela sommaren. Till skillnad från andra caféer behöver besökarna inte köpa något för att vara där. Det är helt okej att bara hänga och umgås. Cafépriserna är låga och barnen kan leka både i lekrummet och i trädgården.
– Det är verkligen en oas mitt i stan, säger Moni Höglund. Varje dag fram till vecka 28 har våra ungdomsmusiker ett program med både barnallsång och allsång för vuxna.

Sommarmusikerna har också konsert i S:t Nicolai kyrka sex kvällar i veckan under samma period. Annat som händer är dagkollo i Adolfsbergs kyrka, våffelcaféer, pannkaksonsdagar i Olaus Petri församlingshem på norr, grillkvällar i Längbro vid Karlslund och odlingsgrupp i S:t Mikaels kyrka vid Baronbackarna. Under tre veckor i juli har även Tångeråsa medeltida träkyrka sommaröppet med aktiviteter varje dag – torsdagarnas program vänder sig särskilt till barn.

Gratis eller låga priser
Flera av sommaraktiviteterna är gratis och när det serveras fika är det alltid låga priser som gäller. Enligt Moni Höglund är Svenska kyrkans sommarsatsningar uppskattade – och viktiga.
– De blir som en slags livboj för barn och deras vuxna – att de vet att de kan komma hit och äta pannkakor, leka och umgås med andra. Barnen får andra att leka med och de vuxna får andra att prata med, säger Moni Höglund.

För en del familjer blir den möjligheten extra viktig.
– Alla barn ser inte fram mot sommarlovet, utan det är också tufft att känna att man sällan lämnar närområdet. Genom våra aktiviteter får familjerna gemenskap och upplevelser och när barnen kommer tillbaka från lovet så kan de faktiskt berätta om vad de har gjort och upplevt under sommaren. På det sättet gör vi skillnad i människors liv och det är ovärderligt.

Läs mer: Sommaröppet – tack vare Svenska kyrkans medlemmar