Stress över skolarbetet, eller att inte räcka till som människa. Stress över sociala medier och en ständig jakt efter likes och beröm för sina prestationer. I dag har många unga människor det tufft, och på Svenska kyrkan i Borlänge vill man vara en motpol till ett individualistiskt samhälle – och bjuda in till gemenskap.

– De här frågorna försöker vi jobba med kontinuerligt, det är viktigt för oss att förmedla att man duger som man är och är älskad som man är. Man är inte sina prestationer. Vår verksamhet bygger på gemenskap och att man blir starka tillsammans. Vi rör oss i existentiella frågor där vi inte duckar för det som är svårt att prata om, säger Marie Blommé.

Hennes kollega Jenny Hjelm håller med. Hon är församlingspedagog och kommer i den rollen ofta i kontakt med barn och unga.

– Under pandemin uttrycker många ungdomar att det är jobbigt att plugga hemma och att inte få träffa andra kompisar eller vuxna. För dem som redan har det tufft hemma blir det extra jobbigt att tappa sina rutiner och kontakter. Vi vill nå ut med budskapet att de inte är lämnade eller svikna bara för att det pågår en pandemi. Vi finns för dem.

I Svenska kyrkan i Borlänge jobbar man på bred front med ungdomsverksamheten. Inom Team Ungdom arbetar fyra pedagoger tillsammans med prästen Marie Blommé och med 30 unga ledare som på olika sätt är inblandade i aktiviteter för unga.

– Team Ungdom jobbar väldigt utåtriktat i Borlänge och vi är involverade i olika projekt och nätverk. Vi samverkar där det finns möjlighet och där ungdomar samlas, berättar Marie.

Till exempel pågår det ett fint samarbete med Borlänge kommun, och på skolorna jobbar de mot elevhälsoteamet och som en extra vuxen i uppehållsrum och korridorer.

– Innan pandemin var vi ute på högstadieskolorna i Borlänge ett par förmiddagar i veckan, berättar Jenny.

Pandemin har ställt krav på att finnas på andra plattformar än de traditionella.

– Vi har kontakt med våra ungdomar i sociala medier. Dels finns det en Facebookgrupp för pedagoger och unga ledare. Vi finns till om någon behöver prata, eller nå oss på olika sätt. Man kan höra av sig via mejl, telefon eller messenger, några av oss har också Snapchat, berättar Jenny.

Normalt startar konfirmationsundervisningen i februari men nu är det oklart hur den ska bedrivas, på grund av pandemin. Den blir såklart av, det jobbas för fullt med att hitta bra lösningar.

– Normalt har vi ett antal träffar under våren och tre veckors sommarläsning men just nu finns det några frågetecken, säger Viktor Holten.

Han är assistent i församlingen, ett uppdrag som han lockades till när han själv var konfirmand.

– Jag fick kompisar och lärde känna folk från andra skolor och hade något att göra på fritiden. Jag ville fortsätta som assistent och nu är det femte året jag gör det här, berättar han.

– Assistenterna är en jätteviktig del av konfirmandarbetet. De är nära konfirmanderna i ålder, de är goda förebilder och gör ett fantastiskt jobb. De får ta ett stort ansvar och de får bra utbildning för att kunna möta de olika personligheter som finns i konfirmandgrupperna, säger Marie Blommé.

Nu hoppas kyrkan att verksamheten snart kan börja likna något normalt.

– Kyrkan är inte kul när det inte finns en massa skor som dräller omkring, säger Marie Blommé.