För dig som husägare kan det såklart vara stressande. Men snart kan du känna dig lugn – under 2018-2024 installerar Miva fjärravlästa vattenmätare till alla hushåll i Örnsköldsviks kommun. Hittills har ungefär 1 100 av totalt cirka 15 000 mätare bytts ut.
– Kunden betalar för sin faktiska förbrukning och Miva kan ställa säkrare prognoser över inkomsterna, säger Johanna Sondell, administratör på Mivas kundservice.

En fjärravläst vattenmätare ger många fördelar. Du som kund behöver inte längre läsa av och rapportera in mätarställningen. Miva hämtar in mätvärdena automatiskt med hjälp av radiosignaler och du betalar för din faktiska förbrukning och inte en uppskattad förbrukning som tidigare.

Läs mer om hur vattenmätaren fungerar här

Dessutom kan du hålla koll på eventuella läckor själv genom de infokoder som syns i vattenmätarens display vid avvikelser.

Två exempel på infokoder är ”leak” och ”burst”.

Leak betyder att vattnet inte har stått stilla en timme under det senaste dygnet vilket kan vara ett tecken på läckande rörledning eller toalett. Burst betyder att vattenflödet har konstant varit högt under minst 30 minuter, vilket kan vara ett tecken på brott i rörsystemet.
– Infokoderna som mätaren skickar ut hjälper kunden att kunna upptäcka en läcka hos sig, men de fjärravlästa mätarna kan också hjälpa Miva att snabbare lokalisera läckor på ledningsnätet. I förlängningen leder det till färre driftstörningar vilket också är bra för kunden, säger Johanna Sondell.

När vi fick infokoden kunde vi i ett tidigt skede skicka brev till våra hyresgäster om att vi hade en misstänkt vattenläcka

Eftersom det här är nya funktioner för Miva testade de infokoderna genom att ringa till några kunder vars mätare visade en infokod, bland annat NSS Real Estate.

De förvaltar 20 fastigheter med totalt 138 lägenheter i Örnsköldsviks kommun och är en av Mivas kunder som nu byter ut alla sina vattenmätare mot fjärravlästa. Under de senaste fem månaderna har två av deras vattenmätare bytts ut.
– Det är ett bättre system nu, vi får felmeddelande vid läckage, säger Daniel Sahlgren.

Här hittar du tips om din vattenförbrukning

Och precis det hände också för en tid sedan.
– När vi fick infokoden kunde vi i ett tidigt skede skicka brev till våra hyresgäster om att vi hade en misstänkt vattenläcka. Vi bad dem meddela avvikelser och fick två som ringde direkt och berättade om läckande toaletter. Eftersom vi kunde åtgärda felet direkt fick vi lägre kostnader, säger Daniel Sahlgren.
– De kunder jag pratat med tycker det varit en bra service att kunna upptäcka en läcka hos sig, till exempel en läckande toalett som man annars hade missat, säger Johanna Sondell.

– Många upplever nog en osäkerhet kring hur färg och penslar ska sorteras, det kan vara svårt att veta hur man ska göra rätt. Då är det jättebra om man kommer hit och frågar, säger Britt-Inger Wik.

Hon är renhållningsarbetare på Må återvinningscentral i Örnsköldsvik och har god kunskap i hur farligt avfall ska hanteras. För farligt avfall, det är precis vad både vatten-och lösningsbaserad färg klassas som.
– Om det finns färg kvar i burken så ska den lämnas här på Må eller på någon annan av våra återvinningscentraler, oavsett om den är en torkad kaka eller i flytande form, berättar Britt-Inger.

Mivas källsorteringskarta gör det lätt att göra rätt, se här!

Däremot, om burken är helt uttorkad och det inte går att få ut ens en liten skvätt färg, då kan den sorteras som förpackning och lämnas på någon av de återvinningsstationer som finns runt om i kommunen. Är det stora färghinkar som inte får plats på återvinningsstationen kan de lämnas på Mivas återvinningscentraler i containern för brännbart eller metall.

Det är lätt att göra rätt mot djur och miljö

Penslar ska skrapas av så gott det går, och i första hand slängas i den gröna soptunnan hemma.

En roller finns det ofta mycket färg kvar i, och det kan faktiskt vara mer miljövänligt att köpa en ny.
– Det går åt väldigt stora mängder vatten för att rengöra en roller, säger Britt-Inger. Det bästa man kan göra är att torka ut rollern och kasta den i brännbart eller i den gröna tunnan där hemma.

Om penslar ska återanvändas ska de tvättas i lösningsmedel som sedan tas om hand av Britt-Inger och hennes kollegor.
– Det viktigaste är att färgen inte kommer ut i avloppet, det skadar både natur och djur.

Vattenbaserad färg då? Det står ju vattenbaserad på burken och då borde väl en pensel med vattenbaserad färg kunna sköljas av i tvätthon? Faktiskt inte.
– Många tror att vattenbaserad färg kan sköljas av under kranen men så är det inte. Reningsverken kan inte ta hand om färgen utan den far direkt ut i vattendragen där den är skadlig för både djur och natur.

Det bästa tipset är att fylla en burk med vatten och rengöra penseln i den för att sedan ta burken med färgvattnet i och komma med den till Må där den tas om hand på rätt sätt. Burken med penseltvätt kan såklart användas flera gånger.

Läs mer om avfall och återvinning här!

Färg, olja och lösningsmedel sorteras på Miva innan de skickas iväg. Där fryses den ned till 180 grader och färgen slås sedan sönder och separeras från metall och plast. Färgen bränns och platsen återvinns till energi. Möjligheten att återvinna gör att förarbetet du gör hemma är viktigt.
– Så långt det är möjligt ska allt återvinnas, säger Britt-Inger.

Och om du ska måla huset, förresten. Kolla först om det räcker med en fasadtvätt.
– Tar man hand om huset rätt så kan man dra ut på målandet lite. Med fasadtvätt kan huset bli väldigt fint igen, säger Britt-Inger Wik.

Det är ju väldigt praktiskt att skåpet står på Coop i Själevad där jag brukar handla

Lars Arnqvist bor i Backe, Moliden, och är en av många kunder som upptäckt Mivas nya service.
— Jag skulle handla på Coop i Själevad och då stod personal från Miva där och berättade om skåpet. Jag är själv lite manisk kring det här med återvinning, jag tar rätt på allt som går att ta rätt på så det passade mig bra, berättar han.

Så fungerar insamlingsskåpet!

Lars fick med sig en liten väska med tre fack där han praktiskt och lätt kan sortera sitt elavfall hemma för att sedan sortera det på samma sätt i butiken.
— Det är ju väldigt praktiskt att skåpet står på Coop i Själevad där jag brukar handla. Jag behöver inte längre planera in att åka till återvinningscentralen.

Lars menar att det är lätt att den här sortens avfall annars blir liggande i påsar hemma.
— Det är lätt att man inte kommer sig för att kasta dem så det är ju jättebra att Miva börjat med det här. Nu blir det av på ett annat sätt. Det underlättar i vardagen och är ett bra steg framåt för miljön.

Läs mer om Miva här! 

Anna Näsholm Gidlund, utredare på Miva, var med och införde EL:IN.
— Vi är måna om att folk inte kastar farligt avfall i soporna. Vi hoppas att det här ska underlätta och att kunderna inte behöver åka till återvinningscentralen för några lampor, en mobiltelefon eller lite sladdar. Vi placerade ett skåp på Hemköp i centrala Örnsköldsvik för att förenkla för till exempel äldre människor som inte kör bil, förklarar hon.
— Hittills är gensvaret väldigt positivt.

Lottovinst för kommuninvånare
Den nya grundvattentäkten provpumpades i 18 månader för att säkerställa att den håller över tid. Under slutet på 2018 planeras nu att bygga ett nytt vattenverk för de båda grundvattentäkterna.
– Det är ganska unikt att ha två grundvattentäkter så nära varandra och ger stora fördelar då vi kan utnyttja samma infrastruktur. Det är nära på en Lotto-vinst för öviksborna att hitta två vattentäkter så nära varandra och ändå vara tydligt avgränsande. När det nya vattenverket driftsätts under 2020 har vi säkerställt ett både gott och hälsonyttigt dricksvatten för de boende i Örnsköldsviks kommun för en lång tid framöver.

Byggnationen av det nya vattenverket är det klart största projektet i Mivas historia.
– Med det nya vattenverket kommer vi ha en kapacitet på 13 000 kubikmeter vatten per dygn. Det kan jämföras med att de minsta vattenverken som producerar ca 10 kubikmeter vatten per dygn och förser något hundratal personer med vatten.

Vattenverk för framtiden
Vad är de största utmaningar med det här projektet?
– Det är att bygga så hållbart att vattenverket håller i minst hundra år. Sedan var det en stor utmaning att hitta rätt läge, men det har vi kunnat visa med de utredningar som har gjorts under en process på 7-8 år. I jämförande perspektiv är det en oerhört kort tid att hitta en placering av ett vattenverk och få till ett bra dricksvatten. Det här är en stor satsning som vi gör för framtiden.

I Örnsköldsviks kommun finns det idag 25 vattenverk, varav fyra är större. I samband med att det nya vattenverket byggs kommer ett av de äldre vattenverken stängas ned.
– De små vattenverken kräver mer tillsyn än de större som går att automatisera mer. På sikt kommer flera mindre vattenverk att ersättas av större mer moderna vattenverk.

Här kan du läsa mer om projektet att bygga nytt vattenverk i Örnsköldsvik

Länsväg 335 breddas
Vilka utmaningar finns med projektet att bygga ett nytt vattenverk?
– En viktig del är att kontrollera och göra underhåll på överföringsledningar så att inte vattnet förstörs på vägen till eller från det nya vattenverket. Där det finns riskområden bygger vi parallella ledningar. Exempelvis har vi väg 335 att hantera där Trafikverket bygger om vägen för att säkra upp risken för eventuella oljespill. Vägen breddas, diken säkras och en duk samlar upp oljespill från bilar om de hamnar i diket.

Vad är riskerna vid oljeläckage?
– Ett oljeläckage kan helt förstöra en råvattentäkt.. Det kan räcka med en enskild bil och att en oljeslang går av för att det ska ge stora skador. Jämfört med det är en läcka på en distributionsledning ett mindre problem som ordnas på några dagar.

 Örnsköldsvik har bra tillgång på vatten
Hur är då vattentillgången i Örnsköldsviks kommun jämfört med andra kommuner?
– I många kommuner har man märkt av en minskning av grundvattennivåerna. Det har vi inte alls gjort i Örnsköldsviks kommun. Jämförelsevis skulle jag därför säga att vi har en väldigt bra tillgång på vatten. Trots att vi är en havsnära stad har vi inte heller samma problem som exempelvis Gotland med inträngande saltvatten i vattenreserven.

Vad gäller vattendistributionen pekar Gerth Mattebo på att Örnsköldsvik har samma problem som andra kommuner.
– Vi har ett gammalt halvt uttjänt ledningsnät som behöver underhållas. Ända sedan Miva bildades 2009 har vi varit noga med att berätta om alla läckor oavsett storlek. Och på så sätt velat påvisa betydelsen av att infrastrukturen tas om hand och underhålls kontinuerligt vilket den också görs. Det är inte ”bara” utan kräver ganska mycket arbete för att alla kommuninvånare ska få ett bra vatten i kranen berättar Gerth Mattebo, VD på Miva.

Läs mer om världens exklusivaste dryck!

Vi påverkar vattenkvaliteten mer än vi tror
John förklarar att privatpersoner faktiskt påverkar kvaliteten på avloppsvatten mer än många tror.
– Allt du spolar ned i toaletten påverkar möjligheten att rena avloppsvattnet. En av de största problemen är om läkemedel spolas ned i toaletten, de tar nämligen död på goda bakterier i reningsverket som hjälper oss att rensa och rena vatten. Dessutom åker läkemedelsrester ut i våra vattendrag och förgiftar fiskar som kan få sin reproduktiva förmåga förstörd, förklarar John.

Hjälps vi åt kan vi göra mycket för kretsloppet
Han berättar även att avloppsreningsverk inte är byggda för att kunna hantera miljögifter eller läkemedel. Överblivna läkemedel ska istället lämnas in till apotek och överbliven målarfärg, lösningsmedel och andra kemikalier ska lämnas in till en återvinningscentral.

– Ett annat viktigt område är plaster som en del tyvärr spolar ned i toaletten, det gäller allt från kondomer, plastpåsar till hårdplast. Förutom att plasten kan fastna i våra pumpar i avloppsreningsverket så bryts de ned och bildar mikroplaster som hamnar i våra sjöar, hav och tas upp av fiskar. Vi vet ännu inte konsekvenserna av att mikroplaster kommer in i näringskedjan, men precis som med alla potentiella miljögifter är det bäst att ta det säkra före det osäkra. Varje år är det faktiskt cirka 70 ton skräp som fastnar i rensgaller på våra reningsverk. Här kan alla i Örnsköldsviks kommun göra sin del, i toaletten ska bara kiss, bajs och toalettpapper spolas ned, säger John.

Vill du veta mer om hur vi jobbar med vatten och avlopp i Örnsköldsvik – läs här!

Inget annat papper än toapapper i toaletten
Ett annan utmaning för reningsverken är att många inte förstått skillnaden mellan olika papperstyper förklarar John. Servetter, hushållspapper och pappershanddukar är gjorda av ett mer våtstarkt papper som inte löser upp sig lika snabbt som toapapper.
– Denna typ av grövre papper är förödande för våra pumpar och kan sätta stopp i ledningsnätet så att vi får översvämningar. Så därför är det viktigt att vi alla hjälps åt att komma ihåg att inte slänga andra papper än toapapper i toaletten, säger John.

22.000 prillor
Annat som är besvärligt att hantera är snus och cigaretter som innehåller gifter. Varje år spolas det ned 22.000 snusprillor i toaletter i Örnsköldsviks kommun berättar John. Även om varje snusprilla inte innehåller så mycket kadmium blir det tack vare mängden snus ett stort problem. Vad gäller dricksvattnet finns det också mycket som vi som privatpersoner kan göra.

– En av de viktigaste sakerna är att tänka på att inte överdosera tvättmedel när du tvättar. I vår kommun är vattnet mjukt vilket innebär att du kan tvätta och diska med den lägsta rekommenderade doseringen då tvätt- och diskmedel löddrar lätt. En annan viktig sak är att ta hand om överblivet fett från matlagning och inte spola ned det i avloppet då det orsakar stopp. Sug istället upp fett i stekpannan med hushållspapper och släng i matavfallspåsen eller bland övrigt restavfall. Stora ansamlingar av fett i ledningsnäten kan dessutom till slut orsaka stopp. Tänk även på att inte tvätta penslar direkt under kranen utan gör det i en bunke. Därefter kan du samla in allt och lämna som miljöfarligt avfall på en återvinningscentral förklarar John.

Fler tips för ett renare vatten!

Vattnets kretslopp är ett gemensamt ansvar
Avslutningsvis berättar John Staberg på Miva att vi tillsammans som ett samhälle kan göra stor skillnad om vi hjälps åt att ta hand om vårt vatten.
– Alla gifter, plaster och fetter som vi spolar ned i avlopp och kranen påverkar vår egen närmiljö, vår natur och alla framtida generationers möjlighet till friskt vatten. Vattnets kretslopp är ett gemensamt ansvar där vi alla på ett enkelt sätt kan bidra med vår del avslutar John.

–Smutsen på våra bilar innehåller bland annat oljerester och tungmetaller, och om dessa spolas rakt ut i naturen är det precis lika illa som om du tvättar bilen på närmaste badstrand eller i din favoritsjö. Det gör med andra ord stor skillnad om alla som tvättar sin bil på gatan istället åker till en biltvätt, säger Ulrica Almén, funktionsledare miljö på det kommunala va-bolaget Miva i Örnsköldsvik.

Det är lätt att göra rätt vid tvätt
–Gör aldrig en fultvätt genom att tvätta bilen på gatan. Välj alltid en biltvätt, helst en miljömärkt. Där renas smutsvattnet innan det släpps vidare. Det går lika bra med en automatisk biltvätt som en gör det själv-hall, säger Ulrica. Att alltid använda  miljömärkta bilvårdsprodukter, är nästa steg, som hjälper reningsprocessen av vattnet en bit på vägen.

Saknas tillgång eller om det är långt till en tvätthall är det minst dåliga att tvätta bilen på gräs. Då stannar en del av föroreningarna i det översta jordlagret medan vattnet filtreras innan det når grundvattnet. Markens organismer är tåligare än de som lever i vattnet, och markmiljön kan ofta binda eller bryta ned de föroreningar som spolats av från bilen.

Miljön får betala priset
I Sverige görs det årligen cirka 30 miljoner biltvättar varav en tredjedel utförs i biltvätt. En genomsnittlig biltvätt kostar 200 kronor, vilket inkluderar kostnaden för att ta hand om och rena det smutsiga vattnet. Den som tvättar i biltvätt betalar därmed vad det kostar att ta hand om det förorenade vattnet.

–Det som blir över är 20 miljoner biltvättar som då görs på gata eller uppfart där ingen vare sig betalar eller ser till att vattnet renas. Det innebär att det totala priset för alla fultvättar uppskattas till 4 miljarder kronor per år. Pengar som bokstavligen talat går  rakt ut i sjön, berättar Ulrica. Enligt Biltvättsrapporten från 2016 innebär alla fultvättar att uppskattningsvis totalt 1 000 ton olja och 5o ton tungmetaller årligen riskerar att spridas i naturen

Varför är det bra med tvätthallar?
Teknik med recirkulerande tvättvatten tar bort 80-90 % av föroreningarna på bilen. Vissa anläggningar har reningsverk och annars passerar vattnet åtminstone en oljeavskiljare innan det leds vidare till avloppsreningsverket.

–Från vanligt garage leds vattnet helt orenat till kommunens avloppsreningsverk där mängden miljöfarliga ämnen stör reningsprocesserna och försämrar slammets kvalitet, säger Ulrica. Vid nybyggnationer ställs det därför numera krav på att även privatpersoner som vill tvätta fordon i sina garage ska ha oljeavskiljare och rena sitt utsläpp.

Läs mer: Vad händer vid biltvätt

Rent vatten idag och i framtiden
Bäckar, dammar  och vattendrag höjer boendekvaliteten och gör omgivningarna vackrare. Sjöar har högt naturvärde med fiske, badstränder och rekreation.

–Alla vill vi ha rent vatten i våra vattendrag och därför är det viktigt att vi inte tillför giftiga ämnen, säger Ulrica  För fisk, fåglar, grodor och övrigt biologiskt liv, men givetvis också för att undvika skadliga hälsoeffekter för barn, hundar och andra som badar i vattnet.

–Om alla bara ville sluta använda argumentet ”det spelar ingen roll vad jag gör, se hur grannen eller andra länder gör, jag är ju bara en droppe i havet.” Om varje individ och hushåll tar ansvar så gör vi skillnad för vår närmiljö och det är väl den som är påverkningsbar och högst relevant för varje innevånare, förstärker Ulrica.

Läs mer : Lär dig hur du tvättar rätt