Glädjekällan ger viktig gemenskap: ”Får vara den jag är”
Anna Åhnebrink och Sofia Lindell.
LSS-verksamheten Glädjekällan i Värnamo har funnits i fem år och inriktningen är musik och kreativt skapande. Sofia Lindell, som är ansvarig för verksamheten, kallar deltagarna för kulturarbetare och visionen är att sprida glädje till så många som möjligt. Glädjekällan drivs av studieförbundet Medborgarskolan som är en ideell organisation. Det finns en trygghet i att tillhöra en större organisation eftersom det alltid också finns någon att fråga när det gäller administration och vi får tid mer tid till att ägna oss åt deltagarna.
– Vi jobbar med många olika uttrycksformer och skapar mycket. Under pandemin hade vi vernissage, utomhuskonserter och även allsång utomhus. Musik är förstås en viktig del och utövas varje dag, men även rörelse och friskvård är på schemat dagligen. Vi skojar mycket och har lätt till skratt, säger Sofia.
En viktig del av syftet med Glädjekällan är att vara ute bland folk och visa att funktionsvariationer inte behöver vara ett hinder i livet, utan i stället kan vara en tillgång.
Den 21 mars, på ”Rocka sockorna dagen”, ordnade Glädjekällan fyra konserter under en och samma dag för totalt 400 skolelever. Något som var väldigt uppskattat, både bland eleverna och deltagarna på Glädjekällan. Barnen var positivt överraskade över att de med funktionsvariationer kan ha så roligt och bidra med så mycket glädje. Och den positiva feedbacken från skoleleverna gav mersmak.
– Det var jätteroligt. Vi var lite nervösa innan men det gick bra. ”Guld och gröna skogar” var den bästa låten, berättar Anna, en av verksamhetens deltagare.
– Det här är en naturlig del av vår verksamhet sedan tidigare och något vi vill göra ännu mer av. Följ oss gärna på Instagram där vi lägger upp både bilder och små filmklipp när vi bakar, har after work eller sjunger och spelar, säger Sofia.
Här hittar du Glädjekällans Instagram
På Glädjekällan är det viktigt med öppenhet och samverkan mellan både personal, deltagare och Värnamo kommuns verksamheter. Det ska vara enkelt att dela med sig och prata om sitt liv och alla jobbar för att deltagarna ska få en så bra livssituation som möjligt.
– Det är ett bra samarbete mellan boendestöd, boendepersonal och Värnamo kommun. Vi hjälps åt så att det funkar så smidigt som möjligt. Vi har alltid deltagarna i fokus i vår verksamhet och vill att de ska trivas och utvecklas, både som personer och i de aktiviteter de jobbar med i den dagliga verksamheten. Dessutom har vi personal som verkligen brinner för deltagarna och som drivs av att se deltagarnas glädje och utveckling, berättar Sofia.
Anna berättar att hon gör det hon vill idag, men vill bli bättre på att spela gitarr och kanske skriva mer. Kanske kan hon också bidra med lite egenskrivna texter på Glädjekällans egna Instagramkonto, kommer Anna och Sofia på när de samtalar tillsammans.
– Det finns stort utrymme för deltagarna att göra det de vill hos oss och det finns ingen stress. Alla ska kunna vara med och deltagarna får göra saker i sin egen takt. Det här är det mest glädjefyllda jobbet jag har haft. Att få se både personal och deltagarna växa och prova på nya saker är fint. Både personal och deltagare växer som individer – och även tillsammans med det här skapandet. Kultur är så stort så det finns massor att göra och upptäcka, säger Sofia.
Är du intresserad av att veta mer om Glädjekällan i Värnamos verksamhet? Anmäl ditt intresse på mail till Sofia Lindell, så kontaktar de dig.
Fakta – LSS
LSS, eller daglig verksamhet, är en sysselsättningsform för dem som är i yrkesverksam ålder och inte kan få arbete eller utbilda sig pga. intellektuell, fysisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Daglig verksamhet ska ge en meningsfull sysselsättning utifrån personens specifika förutsättningar och kan
utformas på olika sätt. Den ska anpassas till individuella behov och ge deltagaren goda levnadsvillkor, främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Verksamheten ska erbjuda den enskilda deltagaren stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter dennes önskemål och utformas så att den stärker dennes förmåga att leva ett självständigt liv. Det är kommunen som beslutar vem/vilka som får tillgång till daglig verksamhet, men verksamheten kan drivas såväl i kommunal som privat regi.