– Det har förts diskussioner, men det har stupat på att det inte har gått att komma överens med markägarna, berättar Björn Eriksson, en av de 30 flygande medlemmarna i föreningen.

I Norge har ett uttalat mål satts att allt inrikesflyg ska vara elektrifierat till 2040

Samtidigt har klubbens medlemmar kunnat följa rapporterna om de framgångar som har skett när det gäller att utveckla klimatvänliga flygplan med elmotorer.  Anders Kedbrant, som har flugit i över 50 år, medger att han var skeptisk och i början, men idag tror han fullt ut på elflyget.

– Det kommer att vända upp och ned på inrikesflyget och öppna Sverige på ett helt nytt sätt. Idag kan det ju vara knepigt att ta sig någonstans om man vill färdas på tvärsen i landet, säger han.

För närvarande pågår en rad olika elflygsprojekt både i Norden och ute i världen. Ett av projekten är Heart Aerospace, drivet av forskaren Anders Forslund vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

I en intervju på högskolans hemsida berättar han att siktet är att ta fram ett elflygplan för 19 passagerare med en räckvidd på 40 mil, som ska vara flygfärdigt 2025. Den räckvidden är tillräcklig för en tredjedel av dagens svenska inrikesflyg. I Norge har ett uttalat mål satts att allt inrikesflyg ska vara elektrifierat till 2040.

Med tanke på att Gävle är en växande stad med aktivt näringsliv kommer det finnas ett jättebehov av det här sättet att transporteras på

–  När man tänker på att allt som behövs förutom planen är ett antal flygfält är det lätt att inse att det kommer att bli mer klimatvänligt än bil och tåg som kräver en massa mer infrastruktur, säger Björn Eriksson.

Medlemmarna i flygklubben är övertygade om att Gävle flygplats skulle kunna fylla en oerhört viktig roll för den svenska infrastrukturen efter elflygets inträde.

– Med tanke på att Gävle är en växande stad med aktivt näringsliv kommer det finnas ett jättebehov av det här sättet att transporteras på. Det kommer dessutom att vara tyst och behagligt att flyga med elflygplan och det blir mycket billigare än dagens flyg eftersom de kräver mindre underhåll och har billigare bränsle, säger Björn Eriksson. Anders Kedbrant håller med.

– Risken om kommunen lägger ned flygplatsen i Rörberg blir att man kommer att få ett behov av flygfält längre fram, men då inte har råd med den investering som krävs. Frågan är också var en sådan flygplats skulle ligga. Ekonomiskt vore det väldigt tokigt eftersom det återstår stora kostnader för avvecklingen också.

De ser stor samhällsnytta med ett levande flygfält i Gävle redan nu. Fältet skulle kunna användas av det nya nationella ambulansflyget, återgå till att vara tankställe för räddningshelikoptrar och brandbekämpningsflyg och åter kunna användas till Lantmäteriets flygfotografering.

En annan viktig verksamhet är brandflyget, som klubben samordnar på uppdrag av staten och sköter ihop med de andra klubbarna i Gävleborg.

– Även det skulle vi kunna sköta med elflygplan i framtiden. Det pågår utveckling av fyrsitsiga plan med en räckvidd som gör att vi både kan patrullera och sedan ligga kvar och dirigera räddningstjänsten om vi upptäcker en brand, säger Björn Eriksson.