Då för tiden – alltså när Lapp-Nils föddes på tidigaste 1800-talet – var det nog ingen i Jämtländska Hallen som räknat med att Lisbets och Jonas lille son så diametralt skulle bryta med sin ärvda tradition att vara sockenlapp.

– En sockenlapp var en same som vistades i bygden och var anställd av socknen för att utföra bestämda sysslor åt bönderna. Socknen höll med bostad i utbyte mot utfört arbete, berättar Ewa Ljungdahl arkeolog med samisk historia som specialitet.

I Jonas fall bestod arbetet av att avliva och flå hästar, ett jobb som bönderna i trakten måste få utfört och samtidigt helst inte ville befatta sig med.

– När Lapp-Nils var 12 år försvann hans pappa Jonas. Varför vet ingen och inte heller vart han tog vägen. Men för Lapp-Nils och hans mamma Lisbet innebar försvinnandet att de båda fick överta Jonas sysslor.

Att avliva och flå hästar var dock inget jobb för en kvinna som närmade sig 55 år och ett barn på 12.

– Lisbet var mycket medveten om att sonen ”hade håg för musiken”, fortsätter Ewa. Tillsammans lämnade de Hallen och tjänsten som sockenlapp och begav sig till Norge där Nils fick gå i spelmanslära. Samtidigt som de försörjde sig genom att hjälpa till på gårdarna.

”Lapp-Nils särpräglade spelstil har ett rullande gung”

När Lapp-Nils några år senare återvände till sin hembygd hade ryktet om hans särskilda spelmansförmåga föregått honom och det förvånar inte Leif Ottosson, som är musikaliskt ansvarig i drömspelet om Lapp-Nils. Just nu är han mitt i förberedelserna och föreställningens musiker har precis börjat öva tillsammans.

– Ahh det låter så bra. Lapp-Nils var en ikonisk storspelman. Han hade ett alldeles särskilt sätt att få musiken att svänga och en dynamisk musikalisk bredd som få, säger Leif. Lapp-Nils komponerade och spelade allt från riktigt skör musik till kraftfulla melodier med utåtriktad energi.

Det råder ingen tvekan om att Lapp-Nils var en stor konstnär och stilbildare, trots att ingenting finns nedtecknat efter honom. Istället är det hans elever som fört musiken vidare några generationer senare. Och just detta faktum är extra spännande.

– Det kittlar att Lapp-Nils musik ter sig så olika beroende på från vilken källa musiken kommer. Det visar på Lapp-Nils stora kvaliteter som spelman. Han var så mångfacetterad i sitt konstnärskap.

Ovissheten är alltså Lapp-Nils följeslagare så här 150 år efter hans död. Det finns mycket lite fakta om honom men desto fler hörsägner och senare nedtecknade berättelser.

– Föreställningen ”En musikalisk fantasi om Lapp-Nils” är ett drömspel, en fantasi som delvis bygger på fakta om hans liv men som ibland också blir oss svaret skyldig, säger Monica Bergander, producent på Estrad Norr.

Premiär är det lördagen den 27 juni 2020 vid Döda fallet.

– Det är en storslagen spelplats med de unika möjligheter som bara en vridbar scenbild kan ge. Produktionen är en av de största vi gjort med totalt 21 medverkande skådespelare, musiker och dansare på scenen. Det kommer att bli en magisk upplevelse, avslutar Monica Bergander.

Här hittar du ytterligare info om tider och biljettbokning.